Att ha hund

Ja, att äga en hund är inte så lätt alla ggr. Speciellt inte när de blir dåliga. De har så svårt att tala om vad som är fel.
Igår märkte vi att något inte stämde med våran Curry. När det var dax för sista kissningen och lägg dags så sprang han ut på gräsmatta och la sig platt fall så där fick han ligga ett tag. Sen när jag hunnit sovit ca 2 timmar vaknar ja av att en 56 kg tung hund är på väg upp i sängen vilket sällan händer.
Böka, böka, böka, å greja å dona lite.
Efter ett tag tröttnar jag av hans flåsande å grejande och bestämmer mig för att gå ut, klocka är nu strax efter 3 på natten. Efter en sakta promis så spyr han, ja, så det var alltså det som var på gång.
Fäktande med alla dessa jävla myggor beger vi oss sakta hemåt igen.
In till sängen igen och nu är det så att jag har väldigt svårt för att sova om nån bökar och grejar i sovrummet vilket Curry fortsatte med så jag tog täcke och kudde och gick och la mig på soffan istället.
Slår på tv:n och vad hittar man där??? Jo, den fantastiska 80-tals serien Miami Vice. Vilken kick! Nu kan man ju absolut inte sova.
Men till slut så somnar jag och vaknar av ett gapande från sambon - MONA!!!
Då fattar jag att nåt har hänt och rusar upp. Vår kära hund har spytt igen!
Klockan har nu hunnit bli 8 på morgonen och jag går med honom på promenad och sambon får ta hand om spyorna.
Så ni som gnäller på att ha barn är ett jävla springande nattetid, det kan vara lika jobbigt med djur. Min sömn inatt har inte varit sådär jätte mycket så jag hoppas den kommande natten blir bättre. Om jag inte ska ut å fajtas med myggorna vill säga.
I hate dem!!!